I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en kompletterande enkät och observation.Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet.Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet..

Hälso- och sjukvården är en stor och komplex organisation med många professioner och yrkesgrupper bundna till sig. För att skapa en patientcentrerad vård krävs att dessa samarbetar i interprofessionella team. Syftet var att öka kunskapen om hur interprofessionellt arbetssätt kan utvecklas inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie genomfördes med 17 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att interprofessionellt arbetssätt kunde utvecklas inom hälso- och sjukvården genom studenters och verksam personals interprofessionella lärande och med hjälp av flera metoder.

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vårdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrån roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gällande interprofessionellt samarbete i förhållande till varandra vid patientbehandling på två olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgränser och rollöverlappning beror till stor del på vilket område inom vården som professionen arbetar, men har även att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som påverkade samarbetet då informationsutbytet mellan professionerna kräver mer tid än vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar på samarbetet är bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror även på arbetsplatsens struktur, det vill säga hur planering, beslutsfattande, målsättning, möten, kommunikation och utvärdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation är en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett på vilket sätt teamet arbetar. Genom att professionerna känner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och är till viss del nödvändig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete är nödvändigt för att möta patientens behov..

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka och identifiera vilka faktorer som p?verkar matsvinnet inom ?ldreomsorgen utifr?n k?kspersonalens, omsorgspersonalens ochenhetschefers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa ?kad f?rst?else f?r arbetss?tt och ?tg?rder som kan bidra till att minska matsvinnet.Metod: Studien genomf?rdes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enk?ter, intervjuer och observationer. Enk?terna riktades till k?kspersonal och omsorgspersonal inom ?ldreomsorgen i Varbergs kommun och G?teborgs kommun. Observationer genomf?rdes p? ?ldreboenden under m?ltidssituationer och intervjuergenomf?rdes med tv? enhetschefer som inom k?ksverksamheten.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

When the population is getting older, the need for complex care and nursing interventions in elderly care increases. To create a holistic view of the elder and their life situation, interprofessional team collaboration is often desirable and necessary. Teamwork is often described in positive terms, but previous research has shown that this work method is complicated and requires constant reflection and development. The purpose of this study was to investigate how elderly care teamwork is formed in the interaction between representatives of different professionals. To accomplish this purpose, we have studied how the team members define a well-functioning teamwork and difficulties, and how consensus is achieved in the team.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Bakgrund Mobila Intensivvårds Grupper (MIG) är idag etablerade på flera svenska sjukhus. MIG bidrar till att minska antalet hjärtstopp och till att patienter som är på väg att försämras upptäcks tidigare. MIG innebär också en trygghet för avdelningspersonalen. Delaktighet i MIG är en naturlig del i intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag.Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförts vid två sjukhus. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Två teman framkom vid analysen, Betydelsen av interaktion för en sammanlänkad och säker vård samt Samspelsbefrämjande faktorer.

Syfte: Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur Kungsbacka kommun arbetar h?lsofr?mjande f?r barn och unga med fokus p? insatser f?r ?kad fysisk aktivitet ochkostvanor.Metod: Metoden som anv?nts har varit en kvalitativ inneh?llsanalys med semistrukturerade intervjuer som verktyg. Intervjuerna genomf?rdes med sex anst?llda p? Kungsbackakommun och analyserades med ett kvalitativt inneh?llsanalysschema f?r att identifiera koder, kategorier och teman. Studien har tagit h?nsyn till ett etiskt st?llningstagandevilket inneb?r att studien g?r mer nytta ?n skada f?r individerna.Resultat: Studiens resultat presenteras med tre olika teman och flera kategorier, det framkom vilka insatser och arbetss?tt som anv?nds samt hur dessa bidrar till att fr?mja god h?lsa.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.